Hans är uppvuxen i Arboga.
En stad med stor medeltidshistoria, men nästan ingen historia före den tiden.
I ungdomen hade han funderat på att bli historiker eller arkeolog, men historia fick istället bli hans stora fritidsintresse.
Under 80-talet byggde han ett dataprogram åt ett försäkringsbolag vars målgrupp framförallt var bondgårdar runt Arboga, Köping och Kungsör. I bakhuvet hade han då med sig att gårdsnamn som slutar på -inge eller -unga hade sitt ursprung från ca år 0 till år 500 e.Kr. och han upptäckte då att det i KAK-regionen fanns många gårdsnamn som slutade på de ändelserna.
Det måste antagligen finnas en historia som vi ännu inte har upptäckt”.
Efter den insikten började Hans söka på kartor efter höjdkurvor, havsnivåer, ortsnamn, gamla skrifter, följa bäckar och åar och så vidare. Började tidigt se spår av forntida vinter-handelsleder i Mellansverige. Dessutom började han söka i forskares fotnoter, avhandlingar och analysera gamla internationella böcker, skrifter och även kritiskt granska våra så kallade norröna historier för att se om han kunde bena ut om det fanns avsnitt i dessa som kunde ha en verklig bakgrund i kontexten av möjliga handelsleder i Skandinavien.
Han upptäckte av en slump att den engelska boken Beowulf, som enligt historiker anses vara en berättelse om påhittade händelser i syd-skandinavien under 500-talet, istället tycktes beskriva åtminstone en verklig händelse som hade inträffat i Svealand under 500-talet. I kontexten av konkurrerande handelsleder genom Skandinavien kunde han sedan under årens lopp kartlägga många andra händelser och platser som tycktes beskriva verkliga skeenden och fenomen i Beowulf, Rolf Krakes saga och Helge Hundingbane under 500-talet och 600-talet.

Hällristningar, gravar, forntida skatter, nya högteknologiska, historiska, utgrävningar etc. får fram allt fler spännande resultat som tycks bekräfta att “Vikingarnas ursprung. Beowulf sprider nytt ljus” mycket väl kan ha öppnat ett nytt kapitel i den Nordeuropeiska historien.